BOOKLET
You may read the booklet

-in English

-in Swedish

or download it as a pdf-file

-in English

-in Swedish

 

 

 

The Guitar and its repertoire
In the 17th century the guitar was the favourite instrument of Louis XIV, but in most people’s minds it is associated with Spain; and though this association gives too narrow a picture of the guitar’s history, there are some good reasons for this popular perspective. Spain has more often than not been the centre of the most important developments in guitar repertoire. In the late 19th century and early 20th centuries both Spain’s and the guitar’s prestige grew immensely through the pioneering compositions of Francisco Tárrega y Eixea (1852-1909) and the performances and commission of the great virtuoso Andrès Segovia (1893-1987). Spain also became an obsession with French composers such as Debussy and Ravel.

Tárrega studied in Madrid and had a successful career as a virtuoso throughout Europe. For guitarists he is as famous for his transcriptions as his original compositions, many of which are either studies, dances or preludes. However, he also composed a number of pieces that evoke his native Spain, the most famous of which is the gorgeously trembling recollection of Granada’s Alhambra, Recuerdos de la Alhambra. Its beautifully evocative melody floats on a bed of tremolandi.

Sumptuous as Tárrega’s evocation of Southern Spain is, its musical vocabulary is rooted in an era well before its date of composition. Musical conservatism dominated Spanish repertoire even in the 20th century though a few composers branched out to be more experimental. Pre-eminent amongst these was Manuel de Falla (1876-1946), who composed a single work for guitar, a tribute to Debussy (died 1918). The Homenaje (1920) is conceived as a ‘tombeau’, a 17th century memorial lament. However, it has little to do with the 17th century. Instead, de Falla made his own personal exploration and version of Debussy’s style. The result is a magical piece of reflection and experiment, which has become a cornerstone of modern guitar repertoire and a herald of things that followed.

Different aspects of 20th century styles can be heard in the works by other Spanish composers on this CD. Joaquín Rodrigo (1901-1999) carved out a unique position amongst Spanish 20th century composers, most famously in his Concierto de Aranjuez, an evocation in war-time of the elegance of 18th century Spain.
En los Trigales (1938) conjures up the spirit of Spanish dancing, even more particularly Flamenco scales and styles. Much more reflective is the gorgeously languid Junto al Generalife (1959), whose initial dreamy mood is never really disturbed by its more energetic middle section.

The Burgos composer Antonio José (1902-1936) was executed by Falangists in the Spanish Civil War, but had already made his mark on Spanish music with his individual use of the folk music from his native Burgos. His magnificent 1933 sonata is as evocative of native region as it is suggestive of Spain in general. It is also indicative of the range of different styles Spanish composers used in the 20th century to give an impression of their country and make its music stretch beyond the boundaries of its native peninsula.

Tremolandi permeate the sonority of Eduardo Sainz de la Maza’s (1903-1982) Campanas del Alba and near jazzy syncopations intersperse the sultry tribute to the French artist Toulouse-Lautrec. Though gestures recall Tárrega the effect is quite different. As a composer Sainz de la Maza confined himself to the guitar and to using the folk styles of Andalusia and Castile.

RODERICK SWANSTON ©2005

 

Johannes Möller Johannes Möller (born 1981) played his first public concert when he was 13 years old. Since then he has found time for more than 250 appearances in Canada, England, Finland, Portugal, Romania, Spain, Sweden, Turkey and the USA.

His Swedish teachers were Roland Fridh and Bo Hansson. Abroad he has earned a Bachelor of Music with Honours from the renowned Royal College of Music in London where he studied with Gary Ryan and Carlos Bonell.

He has been awarded prizes in international guitar competitions in England, Germany (3), Portugal and Romania and has been granted several scholarships from the Royal Swedish Academy of Music. With his distinct musical language, Johannes Möller’s artistry has reached well beyond the usual guitar circles; a fact confirmed when he became the first guitarist to win The Bromsgrove Festival International Young Musicians Platform (England) in May 2005.

Critics have also noted this, writing of his playing that ”He gets the shape of the music right, never failing to deliver its message” (Colin Cooper, Classical Guitar) and ”Guitarist Johannes Moller achieved miracles with his lucid, spacious playing” (Stephen Pettitt, London Evening Standard).

This is his first solo CD. Previously he has made several recordings with his father, flutist Mats Möller, including DUO 2XM (SFZ 1007) and Schubert & Giuliani (SFZ 1009).

Homepage: www.johannesmoller.com

”Johannes is one of the finest guitarists of the younger generation. He plays with excellent tone, and his playing ranges from the lyrical to the dramatic. His wide repertoire reveals a lively and enquiring musical personality.”
CARLOS BONELL

 

This recording is dedicated to Alex van der Horst (”Alejandro”), who is a true friend, builds amazing guitars and is a welcome source of artistic inspiration.

 

Produced by Mats Möller. Recorded by Sforzando Productions in studio 3, Radio House, Stockholm, April 2-3 and July 2-3, 2005 – using 88.2 kHz/24-bit technology. Edited and mastered by Sforzando Productions. Booklet design by Sforzando Productions. Photos by Per-Erik Adamsson. Texts by Roderick Swanston, Carlos Bonell and Anders Bråtén (translation by Transförlag). Puppy trainer Molly Möller. Johannes Möller plays an Alejandro ceder guitar 1996.

CD SFZ 6014 [p]&[c] SFZ records/Sforzando Productions 2005. DDD. Total time 54’44.

Internet: www.sfzrecords.com.
E-mail
: office@sfzrecords.com.


Gitarren och dess repertoar
Under 1600-talet var gitarren Ludvig XVI:s favoritinstrument, men för de flesta är instrumentet förknippat med Spanien; och även om det ger en något begränsad bild av gitarrens historia finns det faktiskt fog för det perspektivet. Spanien har oftast varit det land där både spelteknik och instrument har utvecklats. Under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet växte både Spaniens och gitarrens status tack vare Francisco Tárrega y Eixeas (1852-1909) banbrytande kompositioner, men också genom Andrès Segovias (1893-1987) konserter och beställningar. Spanien var också en inspirationskälla för flera franska tonsättare, som Debussy och Ravel.

Tárrega studerade i Madrid och turnerade framgångsrikt som gitarrvirtuos i Europa. För gitarrister är han lika känd för sina transkriptioner som för sina egna verk för gitarr - av vilka många är etyder, danser eller preludier. Men han komponerade också många stycken som direkt skildrar hans eget Spanien. Det mest kända är den fantastiska musikaliska skildringen av slottet Alhambra i Granada, Recuerdos de la Alhambra. Den vackra melodin flyter fram på en bädd av tremolo.

Den storslagna musikaliska stil som Tárrega använde till att frammana bilder från södra Spanien var väl förankrad i en epok som egentligen var avslutad när han skrev sina stycken. De spanska tonsättarnas tonspråk var konservativt långt in på 1900-talet, även om några undantag finns. Ett är Manuel de Falla (1876-1946) som skrev ett enda verk för gitarr, en hyllning till Debussy (död 1918). Homenaje (1920) är skriven som en "tombeau", en klagosång från 1600-talet. Stycket har emellertid mycket få beröringspunkter med 1700-talet. I stället har de Falla på ett personligt sätt utforskat Debussys stil och resultatet är ett magiskt, reflekterande, experimenterande och personligt verk som har blivit en milstolpe i den moderna gitarrepertoaren, och som även inspirerat många efterföljare.

Olika sidor av 1900-talets musikaliska stilar kan spåras i verk av andra spanska tonsättare på den här CDn. Joaquín Rodrigo (1901-1999) har en unik plats bland spanska 1900-talstonsättare. Mest känd är han för sin Concierto de Aranjuez, skriven under brinnande krig men som frammanar det eleganta 1700-talet. En los Trigales (1938) frambesvärjer den spanska dansens själ, särskilt Flamencons skalor och stilar. Mer reflekterande till sin karaktär är den långsamma Junto al Generalife (1959) vars drömska inledning aldrig riktigt rubbas av det livligare mellanpartiet.

Den Burgosfödde tonsättaren Antonio José (1902-1936) blev avrättad av falangisterna under det spanska inbördeskriget men hade vid sin död redan etablerat en stark position i spanskt musikliv med sitt personliga sätt att ta in folkmusik från sina hemtrakter i sina kompositioner. Hans fantastiska sonat från 1933 är både inspirerad av hans barndoms hemtrakter och framkallar spanska stämningar i allmänhet. Hans musik är också ett bra exempel på bredden hos spanska 1900-talstonsättare som både är rotade i sitt hemlands stil och sträcker sig bortanför den.

Tremolo genomsyrar Eduardo Sainz de la Mazas (1903-1982) Campanas del Alba och de jazziga synkoperingarna blandas med hyllningen till den franske konstnären Toulouse-Lautrec. Även om gestiken kan påminna om Tárregas är resultatet helt annorlunda. Som tonsättare ägnade sig Sainz de la Maza åt gitarren, och använde ofta folkmusikaliska idiom från Andalusien och Castillon.

RODERICK SWANSTON ©2005

 

Johannes Möller (född 1981) gjorde sina första offentliga konserter vid 13 års ålder och har sedan hunnit med mer än 250 framträdanden runt om i Sverige, i Finland, Canada, England, Tyskland, USA, Portugal, Spanien, Turkiet och Rumänien.

I Sverige är han utbildad för Roland Fridh och Bo Hansson, och han har examen (Bachelor of Music with Honours) från anrika Royal College of Music i London där han har studerat för Gary Ryan och Carlos Bonell.

Han har vunnit priser i internationella gitarrtävlingar i England, Rumänien, Portugal och Tyskland (3 st) och har fått flera stipendier från Kungliga Musikaliska Akademien.

Johannes Möller har profilerat sig med en tydlig musikalisk gestaltning som når utanför de vanliga gitarrkretsarna, vilket bekräftades då han i maj 2005 som förste gitarrist under tävlingens 25-åriga historia vann The Bromsgrove Festival International Young Musicians Platform (England). Kritiker har också skrivit om hans spel att ”Han formar musiken helt rätt, och misslyckas aldrig att förmedla det musikaliska innehållet" (Colin Cooper, Classical Guitar), och ”Gitarristen Johannes Möller bjöd på ett mirakulöst, självklart och mångfacetterat gitarrspel” (Stephen Pettitt, London Evening Standard).

Detta är Johannes första solo-cd. Tidigare har han gjort flera inspelningar tillsammans med sin far, flöjtisten Mats Möller, bland andra DUO 2XM (SFZ 1007) och SCHUBERT & GIULIANI (SFZ 1009).

Hemsida: www.johannesmoller.com

”Johannes är en av sin generations finaste gitarrister. Han har en fantastisk tonbildning och hans spel spänner från det lyriska till det dramatiska. Hans breda repertoar visar också på en levande och nyfiken musikalisk personlighet."
CARLOS BONELL

 

Den här inspelningen tillägnas vännen Alex van der Horst, (”Alejandro”), som inte bara bygger fantastiska gitarrer utan också är en stor konstnärlig inspirationskälla.

 

Producerad av Mats Möller. Inspelad av Sforzando produktion i studio 3, Radiohuset, Stockholm, 2-3 april och 2-3 juli 2005 – med 88.2 kHz/24-bits teknologi. Redigerad och masterad av Sforzando produktion. Texthäftets design av Sforzando production. Foto Per-Erik Adamsson. Texter av Roderick Swanston, Carlos Bonell och Anders Bråtén. Valptränare Molly Möller. Johannes Möller spelar på en Alejandro cedergitarr, byggd 1996.

CD SFZ 6014 [p]&[c] SFZ records/Sforzando produktion 2005. DDD. Total tid 54’44.

Internet: www.sfzrecords.com.
E-post
: office@sfzrecords.com.




Home