LINK var inbjudna till hearingen och representerades av undertecknad.

Hearingen utgick från fyra frågekomplex - utgångspunkter för diskussionen (läs dessa här).
Därtill gick det bra att ta upp en fråga man själv ansåg vara angelägen.

Kulturdepartementet har en hemsida om hearingen där man förutom att läsa om bakgrund och frågekomplex kan lämna egna synpunkter:

I samråd med LINKs ordförande Michael Pettersson sammanställdes en lista på frågor som jag tog upp.

De är mycket kortfattat formulerade och det behövdes sannerligen eftersom många skulle tala och tiden var knapp. Jag gjorde två inlägg och har försökt återge dem här så ordagrant jag förmår.

Hearingen spelades in och en rapport kommer att sammanställas för publicering senare i höst av musikjournalisten Klas Gustafsson. [finns att ladda ner här].
---------
De punkter jag tog upp var följande:

- Rikskonserter behövs och skall vara kvar.

- Ett steg framåt att hearingen genomförs.

- En genomlysning/utredning av Rikskonserter behövs. Brev från LINK den 17/11 2000 till kulturminister Marita Ulvskog om vikten av en genomlysning av Rikskonserters verksamhet och organisation samt framtida roll i musiklivet. De fackliga organisationerna i musiklivet skickade samtidigt ett brev med likalydande krav till kulturministern.

- Rikskonserter bör genomföra en resursomfördelning så att de höga fasta kostnaderna minskar och utrymmet för medel till levande musik ökar.
Redan när jag satt i Rikskonserters styrelse (1988-1996) diskuterades det och styrelsen beslutade om att upphöra med vissa verksamheter. Rikskonserter har haft för stor kostym och sysslat med för många olika saker.
Inom parentes sagt så blev det kalabalik och starka protester från facket och avdelningschefer när jag ifrågasatte de höga fasta kostnaderna vid ett av de första styrelsemötena 1988. Styrelsens ordförande slog klubban i bordet och sa ifrån att styrelsens ledamöter har all rätt att ställa frågor om ekonomin och organisationen.
Sista året jag satt i styrelsen, 1996, beslutades om en turordning för ytterligare nedskärningar och den har man delvis följt. Framöver skulle omfördelningsprocessen behöva snabbas på.

- Producentskapet bör granskas och förändras framöver. Ta in producenter med spetskompetens utifrån på projektbasis. Anlita musiker och tonsättare som kreatörer under viss tid. En modell både för turnéverksamhet och Nybrokajen 11 samt för specifika evenemang. Gå alltså vidare på vägen som Rikskonserter etablerat med Stockholm New Music-festivalen där musiker är konstnärliga ledare.

- Nybrokajen11: sätt en samman en arbetsgrupp med musiker och tonsättare som på projektbasis producerar varierande konsertserier och program.

- Vilket är Kroumatas uppdrag som fast anställd ensemble? Motsvarar deras verksamhet en heltidsanställning?
Jag var själv medskyldig till att Kroumata anställdes av Rikskonserter när de kom i konflikt med dåvarande Stockholms läns blåsarsymfoniker där de var anställda. Några av oss i Rikskonsertstyrelsen lyckade baxa igenom beslutet om anställning. Nu efter många år är jag fundersam. Kroumata är en fantastisk framgångssaga och jag önskar att flera ensembler får liknande möjligheter. Nya ensembler på hög konstnärlig nivå har växt fram de senaste 10-15 åren och de kan anställas som ensemble/artists in residence på två - tre år som både Musikradion P2 och CoMA i Växjö framgångsrikt gör.

- Antalet anställda är ungefär detsamma idag, trots att styrelsen för många år sedan tog beslut om nytt datasystem som installerades för effektiviseringens skull och kostade miljoner.

- I styrelsen diskuterades behovet av arbetsbeskrivning, vilket efterlysts av facket, finns det nu?

- Utlys lediga tjänster offentligt - har hittills skett sällan. Det skulle medföra större insyn och transparence. Diskuterades som en viktig fråga under min styrelsetid.

- Rikskonserter kan redan nu göra förändringar genom de beslut som tidigare styrelser har fattat.
Administrationen bör organiseras så att den är ett effektivt stöd och back-up för den konstnärliga verksamheten och kreatören.

------

Min kommentar:
Jag berättade på hearingen om de styrelsebeslut som fattades under min styrelseperiod och som finns protokollförda i Rikskonserters styrelseprotokoll för att förmedla kunskapen om vilka styrelsebeslut som fattats angående organisation och nedskärningar. Emellertid har delar av personalen protesterat så kraftigt att det varit motigt och segt för de olika cheferna att genomföra förändringarna. Men nu när kulturdepartementets statssekreterare Claes Ånstrand vid sitt inledningsanförande öppet sade att Rikskonserter behöver förbättras och organisationen ses över så kan vi hoppas på en snabbare process i den riktning vi länge önskat.

Ingrid Lindgren/LINK

050828

-----------------------------

De fyra frågekomplexen, formulerade av departementet:

• Rikskonserters kontaktnät gentemot musikvärlden i övrigt behöver förstärkas för att skapa garantier för att verksamheten i ökad utsträckning är i samklang med vad som sker på musikområdet och de krav och förväntningar på kompletterande insatser som det medför. Hearingen bör klargöra vilka initiativ som Rikskonserter bör ta för att åstadkomma ett sådant förstärkt inflytande från musiklivet.
• Rikskonserter bedriver en verksamhet med tydliga konstnärliga förtecken men har en struktur som mer liknar en förvaltningsmyndighets. För att bättre kunna spela en aktiv och tidsanpassad kreatörsroll inom musiklivet kan det bli aktuellt att genomföra förändringar av Rikskonserters organisation. Hearingen bör kunna förmedla synpunkter på vilka förändringar som kan övervägas och vilka för- respektive nackdelar som är förknippade med dessa.
• Musiklivet saknar en institution som tar på sig uppgiften att samla in data och information med anknytning till musikpolitik och musikverksamhet och efter ev. bearbetning förmedla detta vidare till musiklivets aktörer. I den genomförda samtalsomgången har bl.a. frågan om förmedling av uppgifter om forskning inom musikområdet påpekats. Röster har också hörts som har förordat etableringen av nätverk som kan hjälpa i Sverige boende utländska artister med hög formell kompetens men med svårigheter att nå ut i det svenska musiklivet. Hearingen bör kunna ge synpunkter på om Rikskonserter skulle kunna spela en roll som serviceorgan i dessa och kanske andra frågor som är viktiga för musiklivet.
• Rikskonserter har i Nybrokajen 11 en konsertlokal som för vissa musikgenrer motsvarar de högst ställda förväntningarna men som inte utnyttjas fullt effektivt. Med hänsyn till Rikskonserters nationella uppdrag bör konsertlokalen utvecklas till att i första hand vara ett fönster för sådan musik som har sin hemvist ute i landet. Verksamheten bör arrangeras så att musikaktörer som representerar hela landet får ett tydligt delansvar. Det bör kunna åstadkommas genom inrättandet av någon form av särskilt styrorgan för verksamheten inom konserter. För att förstärka lokalens musikpolitiska profil och därigenom göra den mer attraktiv för en större publik bör Rikskonserter, inom ramen för det föreslagna styrorganet, utveckla en strategi för lokalen som t.ex. kan innebära att vissa musikgenrer fokuseras. I samtalsomgången har kammarmusiken och körverksamheten utpekats som möjliga nischer för profileringen. Hearingen bör ge reaktioner på dessa tankegångar.